Microsoft presenterade Majorana 1 den 19 februari 2025 som ett steg i företagets forskning om topologisk kvantberäkning. Det är spännande hårdvaruforskning, men inte en ny mikrokontroller, en vanlig CPU eller en krets som du kan sätta in i ett IoT-projekt.
Vad presenterades?
Microsoft beskriver en arkitektur baserad på topologiska kvantbitar och särskilda halvledar-/supraledarstrukturer. Företagets långsiktiga mål är att bygga skalbara, feltoleranta kvantdatorer. Ett mål för framtida skalning är inte samma sak som en färdig maskins dokumenterade kapacitet.
Läs Microsofts daterade presentation och forskningen som den hänvisar till. Skilj mellan tillverkarens uttalanden, publicerade mätresultat och oberoende verifiering.
Kvantbitar är inte vanliga bitar
En klassisk mikrokontroller behandlar digitala värden och styr exempelvis GPIO, timrar och kommunikationsportar. En kvantprocessor använder kontrollerade kvanttillstånd i beräkningar. Den kräver ett helt annat fysiskt system och klassisk styrelektronik omkring sig. Kvantberäkning är därför inte en direkt ersättning för en ESP32 eller Raspberry Pi.
Vad betyder det för IoT?
Majorana 1 dokumenterar inte i sig extremt låg effektförbrukning i sensorer, en inbyggd hårdvarubaserad tillitsrot eller kvantsäker kryptering för vanliga IoT-enheter. Den tidigare versionen av inlägget tillskrev kretsen sådana egenskaper utan belägg; dessa påståenden har tagits bort.
För en konkret IoT-produkt är bra strömförsörjning, kända komponentdata, uppdateringsbar firmware, skyddade nycklar och lämplig nätverkssäkerhet fortfarande relevanta val. Postkvantkryptografi är dessutom ett separat område: algoritmer som är utformade för att motstå vissa kvantattacker kan köras på klassiska datorer.
Bygg något du kan mäta
Vill du lära dig mer om processorer, börja med ett utvecklingskort, en sensor och en mätning som du kan upprepa. Jämför effektförbrukning, mätnoggrannhet och kommunikation. Den nyfikenheten är också en del av forskningen som på längre sikt kan leda till helt nya datortyper.
